Strejk på Premium Bread: 120 anställda kräver 7% mer lön!

Strejk på Premium Bread: 120 anställda kräver 7% mer lön!

Idag, den 5 november 2025, inledde cirka 120 anställda på bagerifilialen "Premium Brot" i Bexbach en 24-timmars varningsstrejk. Strejken, organiserad av facket Food, Pleasure and Restaurants (NGG), började klockan 14.00. och beräknas pågå till torsdag eftermiddag. Anställda kräver mer pengar och bättre arbetsvillkor, medan arbetsgivarna ännu inte har erbjudit löneökning.

Bakgrunden till strejken är en kollektivavtalstvist där NGG kräver ett nytt företagskollektivavtal med en löneökning på sju procent och en löptid på 12 månader. Detta är den andra varningsstrejken på Premium Bread; den första ägde rum i mitten av oktober. I det som nu är den tredje förhandlingsrundan har arbetsgivarna bara kortat ner nollomgångens varaktighet från tolv till sex månader, vilket facket anser vara otillräckligt. Tobias Wolfanger, verkställande direktör för NGG för Saarregionen, talade om en förlust av reallöner om arbetsgivarna inte gick med på kraven.

Bakgrund och effekter av strejken

Premium Brot producerar frysta bakverk för restauranger och stormarknader, inklusive välkända kedjor som Edeka. Företaget tog över den tidigare Bäckerbub-filialen för cirka 1,5 år sedan. De pågående förhandlingarna skapar press att nå en överenskommelse i den kommande kollektiva förhandlingen den 14 november. NGG:s avtalskommission avbröt förhandlingarna efter en kort tid, vilket avsevärt påverkade beslutet att utlysa en varningsstrejk.

Strejkrätten, som är inskriven i grundlagen för anställda i Tyskland, tillåter dem att förhandla med arbetsgivare på lika villkor. Det representerar en central del av kollektivförhandlingsautonomi och säkerställer en maktbalans mellan arbetsgivare och anställda. Ändå har strejkrätten upprepade gånger ifrågasatts de senaste åren, senast av FDP sommaren 2024, som försökte begränsa dess användning. Det ställdes krav på att strejker i viktiga institutioner som transport- eller energisektorn endast skulle få ske efter tvångsskiljedom.

Misstanken är att sådana ansträngningar kan stå i vägen för det fria uttrycket av arbetarnas intressen, vilket ytterligare skulle kunna mobilisera fackföreningar att försvara och upprätthålla deras rättigheter. I en tid då ekonomisk press och reallöneförluster är en realitet för många anställda är frågan om löneökningar och strejkrätt fortfarande av stor betydelse i den federala politiska debatten.