Strikta domar: GDPR hoppar i domstol – vad betyder detta för sökande?

Strikta domar: GDPR hoppar i domstol – vad betyder detta för sökande?

Med sin dom av den 5 juni 2025 avvisade Federal Labour Court (BAG) tydligt fenomenet "GDPR-hopping". Detta är en ny affärspraxis som en del av ansökningsprocessen där sökande utan seriöst intresse av en tjänst ser om de kan göra gällande rättsliga anspråk mot företag. Käranden i det här fallet, känd för ett flertal ersättningsförfaranden enligt lagen om allmän likabehandling (AGG), har redan av experter kallats "AGG-tratten". Denna praxis skulle nu kunna sträcka sig till den allmänna dataskyddsförordningen (GDPR), eftersom sökande i likhet med AGG hopping också försöker dra fördel av påstådda bristande efterlevnad av arbetsgivare när det gäller dataskydd.

Kärnan i BAG-domen är konstaterandet att fel i urvalsprocessen som påstods vara överträdelser av GDPR inte är orsak till skada orsakad av utebliven anställning. Domstolen klargjorde också att skadestånd baserat på att en olämplig sökande inte anställts i allmänhet inte utgör ett skadeståndsanspråk enligt artikel 82 I i GDPR. Den pågående frågan belyser de svårigheter som arbetsgivare idag har att skydda sig mot sådana anspråk.

Utmaningar med dataskyddshoppning

Fenomenet dataskyddshoppning, liknande AGG-hoppning, innebär nya utmaningar för företag. Sökande som söker jobb använder den lagliga rätten till information och skadeståndsanspråk efter en misslyckad ansökan för att ta upp eventuella anklagelser om diskriminering. Dessa inkluderar funktioner som massansökningar och att skicka in standardiserade dokument eller ansökningar om orealistiska tjänster. Dessa taktiker syftar till att identifiera jobbannonser med potential för diskriminering.

Företag svarar på detta beteende genom att utveckla strategier för att minimera deras attackyta. Dessa inkluderar minskningen av platsannonser och användningen av standardiserade avslagsformulär, medan arbetsdomstolarna nu erkänner AGG-hoppning som ett lagbrott. I sådana fall är arbetsgivaren skyldig att bevisa att ansökan inte gjorts av genuint intresse.

De juridiska konsekvenserna

Ett intressant exempel på de rättsliga konsekvenserna av detta problem ägde rum redan 2023: En sökande begärde information om de uppgifter som behandlades angående en ansökan från 2017. Efter att företaget inte svarat i tid stämde sökanden skadestånd och fick 750 euro i ersättning för den försenade informationen. Denna utveckling visar att företag bör ta förfrågningar om information på allvar och svara snabbt för att undvika skadeståndsanspråk.

En annan viktig aspekt är de rättsliga tvister kring tillåtligheten för företag som skaffar information. Till exempel slog Region Arbetsdomstolen i Hamm i ett fall fast att det är lagligt att använda allmänt tillgängliga källor för att få information om den tilltalade vill lägga fram bevis för eventuellt missbruk av lagen. Det är dock fortfarande oklart hur dataskyddsbedömningen kommer att utvecklas i framtiden och om den federala arbetsdomstolen kan komma att inta en annan syn här.

Dessa konstellationer kring ämnet dataskyddshoppning och AGG-hoppning väcker viktiga sociala och juridiska frågor. De understryker behovet för företag att följa tillämpliga dataskyddsbestämmelser å ena sidan och att säkerställa en rättvis och transparent ansökningsprocess å andra sidan.

För mer information och djupare insikter i ämnet kan du besöka artiklarna beck.de, rbl-arbeitsrecht.de och datenschutz-notizen.de besök.