Andmatsskandal i Saarlouis: Staden kämpar mot sopor och natur!

Andmatsskandal i Saarlouis: Staden kämpar mot sopor och natur!

Ön Vaubaun i Saarlouis är för närvarande i fokus eftersom synligt andmat och sopor samlas i vattnet där. Staden Saarlouis har svarat med att installera en ny barriär för att hålla tillbaka andmaten. Beroende på vinden kan denna åtgärd göra det möjligt att ta bort plantorna med en grävmaskin. Ansvariga framhåller att naturvården uppmärksammas särskilt under häcknings- och häckningssäsongen som börjar i mars. S.R.

Andmaten tas endast från utvalda platser där inga fåglar eller groddjur är hotade. Dessutom har staden köpt in oljebommar för att effektivt samla in andmat. En syrgasbubblare har installerats för att berika vattnet med syre, vilket sägs förbättra den övergripande vattenkvaliteten. De första åtgärderna visar redan framgång; Synlig andmat har minskat jämfört med förra året, även om staden räknar med att det kommer att ta flera år att helt kontrollera problemet.

Kritik mot hanteringen av död ved

Trots dessa framgångar finns det också kritik. Naturskyddsföreningen (NABU) har fördömt borttagandet av död ved från Saaraltaret. Borttagandet av dessa trädstammar sägs störa livsmiljön för många djur och växter. NABU:s ordförande Ulrich Leyhe anklagade staden för att ta bort den döda veden av visuella skäl. Död ved är särskilt viktig eftersom den ger skydd för fiskar och sjöfåglar.

Stadsförvaltningen tillbakavisade kritiken och förklarade att starka östliga vindar hade drivit skogen mot Saar. Detta kan äventyra översvämningsflöden. Innan trädstammarna fälldes kontrollerades de även för fågelbon – men inga bon hittades. Ämnet diskuterades också nyligen i SR-tv den 19 maj 2025.

Andmat: En lovande växt

Andmat har också stor potential inom jordbruk och miljöteknik. Denna växt är mycket effektiv för att absorbera näringsämnen, särskilt kväve och fosfor. Forskningsinstitutet för ekologiskt lantbruk (FiBL) arbetar med försök med utspädd gödsel, där andmat som växer på anaerobt behandlad nötkreatursgödsel i princip är fri från vissa bakterier. Detta gör dem till ett potentiellt hälsosamt foder.

Dessutom kan andmat producera mer protein än soja under jämförbara förhållanden. Proteinhalten i torrsubstansen hos andmat ligger på mellan 30 och över 40 procent. Vid optimala växtförhållanden kan högre tillväxthastigheter på upp till 14,8 g torrsubstans per kvadratmeter och dygn uppnås, som t.ex. bioaktuell.ch rapporterad.

Men skörden för med sig också utmaningar, särskilt hållbarheten för den färska andmaten, som är kort och kräver ny utfodring eller ensilering. Dessutom absorberar andmat också tungmetaller, vilket påverkar kvaliteten på utgångssubstratet. Sammantaget behövs ytterligare forskning för att frigöra den fulla potentialen hos andmat som proteinkälla, eftersom vissa skadedjur kan hota andmatspopulationer.