Kashmir i kaos: luftkrig mellan Indien och Pakistan eskalerar!

Kashmir i kaos: luftkrig mellan Indien och Pakistan eskalerar!

I maj 2025 eskalerade spänningarna mellan Indien och Pakistan dramatiskt när ett kortvarigt luftkrig bröt ut efter en förödande terroristattack mot turister i Pahalgam, Jammu och Kashmir. Attacken, som utfördes den 22 april 2025, krävde 28 liv, inklusive 26 hinduer, en kristen, en muslimsk reseguide och en nepalesisk turist. De indiska myndigheterna identifierade snabbt fyra gärningsmän – två pakistanier och två kashmirer, som försvann i ett skogsområde och har varit på flykt sedan dess.

En grupp kallad "The Resistance Front" tog först på sig ansvaret men drog snart tillbaka sitt uttalande och hävdade att deras konto hade blivit hackat. Denna grupp, som grundades 2019, är kopplad till den pakistanska terrororganisationen Lashkar-e-Taiba (LeT), som klassas som en terroristorganisation av FN. Ledaren Hafiz Saeed, som sitter i husarrest i Pakistan, är kopplad till ett flertal riktade mord och förbjöds av Indien 2022. Medan Pakistan förnekade all koppling till attacken, beslutade Indien att klippa diplomatiska förbindelser, återkalla visum och avbryta Indus Waters Treaty. Det rapporterar Rosalux, att den indiska regeringen beordrade luftangrepp på misstänkta terroristbaser i Pakistan som svar på terrorattacken, vilket ytterligare eskalerade situationen.

Luftkriget och dess konsekvenser

Den 7 maj 2025 genomförde Indien flygoperationen "Operation Sindoor" för att rikta in sig på anläggningar för militanta grupper i Pakistan och Azad Kashmir. Denna operation resulterade i en massiv vedergällningsattack av Pakistan, som svarade med drönare och missiler mot indiska positioner. Konflikten slutade med en tillfällig vapenvila den 12 maj 2025. Enligt Indien dödades 70 terrorister, men indisk beskjutning krävde också 31 civila liv. Högt Wikipedia Det var massiva civila offer på båda sidor under sammandrabbningarna.

Totalt rapporterade Indien 21 civila och 8 militära dödsfall, medan Pakistan rapporterade 40 civila och 13 militära offer. Dessa militära operationer genomfördes på ett riktat sätt av båda sidor, där Indien inledde flygangrepp mot nio mål den 7 maj, medan Pakistan inledde attacker mot indiska militärbaser kort därefter under kodnamnet "Operation Bunyan-un-Marsoos". Situationen underblåstes också ytterligare av falskheter och desinformation som spreds via sociala medier.

Sociala effekter och politiska reaktioner

Attacken och den efterföljande militära eskaleringen hade en betydande inverkan på turismen i Jammu och Kashmir, som står för 16 % av den regionala ekonomiska produktionen. Turismen upplevde en dramatisk nedgång efter attacken, vilket ledde till ytterligare ekonomiska svårigheter. Den indiska regeringen flyttade fokus från fredsinitiativ till att stärka kampen mot terrorism. Detta ledde till en splittring i samhället, med nationalistiska folkhopar som attackerade kashmiriska studenter och handlare.

Medan Indiens premiärminister Modi hyllade nationell enhet ledde våldet mot Kashmiris till en ökning av hatmeddelanden på sociala medier. Ali Khan Mahmudabad, en professor som är kritisk till flyganfallen, greps och släpptes senare mot borgen. Dessa incidenter visar tydligt på de spänningar som finns både socialt och politiskt.

Utsikter till fred?

Kashmirkonflikten har djupa historiska rötter, som går tillbaka till Indiens uppdelning 1947. Trots flera krig och misslyckade fredsförhandlingar visar den pakistanska regeringen under premiärminister Shehbaz Sharif liten villighet att lösa konflikten. Trycket kan nu öka för att det internationella samfundet ska sluta stödja terroristgrupper. Fredssamtalen mellan Indien och Pakistan är extremt svåra i den nuvarande situationen. påpekar Rosalux att civilsamhällets rörelser i båda länderna kräver ett återställande av mänskliga och medborgerliga rättigheter i Jammu och Kashmir.